Anonym?

Efter att ha diskuterat caset "We Googled You" (hittas här!) började jag fundera lite på all information som människan lägger ut på nätet. Jag kommer aldrig att förstå alla grejer som man idag "borde" ha. Nej, jag har inte Instagram, det fungerar inte med Windows-telefoner och jag vill inte ha det heller.

Om man fixar middag, förväntas man:

1. Twittra "Lagar mat" (man kan ju inte skriva så värst mycket ens)
2. Facebook:a "Lagade just mat, tänder ljus och väntar på att älskling som varit borta ETT HELT DYGN ska komma hem. Så skönt att han kommer tillbaka. <3" (jag blir förresten så trött på alla som inte klarar sig utan sin partner ett enda dygn utan att posta en massa saker på Facebook om hur hemskt det är att vara isär... Ja, jag inser att min aversion mot överdrivet beroende av sin partner skiner igenom...)
3. Instagram:a en bild med maten man just lagat.
4. Knappnålsmärka en bild på sin Pinterest-sida där man har ett album med "Matinspiration".
5. Blogga om hur hemskt dygnet utan x var och hur man hoppas att det dröjer innan han/hon åker på nästa arbetsresa. Skriver om hur man städat hemmet kliniskt rent och strukit alla skjortor i skåpet samt färgkodat alla kläder i garderoben eftersom man varit så eeensaaaam.

Nej, suck ändå... Tydligen bloggar jag också om mitt utbyte, jag läser andras bloggar, jag har ett Facebook-konto och laddar då och då upp foton från min telefon. Det jag undrar är om människor är medvetna om att det kanske inte lönar sig att skriva elaka saker på sin blogg, ångra sig och tro att det försvinner när man raderar inlägget. Texten kommer alltid att kunna hittas på nätet. Om du har en blogg som du raderat, googla den och du hittar inlägg och bilder från den även om du trodde den var borta. Ojdå. 

Jag blir också riktigt ledsen när föräldrar sätter upp foton på sina barn. Barnen kanske inte alls kommer att gilla detta när de växer upp, men eftersom mamman laddar upp bilder på barnen får de helt enkelt leva med att flick- eller pojkvännen kan googla fram bilder där personen, nu 15 år, sitter på pottan. Har de tänkt på alla pedofiler som hittar bilderna? Tror inte det.

En annan sak sak är föräldrar som postar bilder av sina sjuka barn på Facebook. Varför?? Om man undrar varför Pelles näsa är grön kanske man ska ta honom till läkaren och inte sätta sin tid på att ladda upp bilder på olika forum. Om man undrar vad det finns för huskurer mot mässling kan man fråga sina vänner, inte ladda upp bilder på Kajsa som har en massa prickar. Hon kommer knappast att tacka dej för det när hon blir äldre. Var finns barnens rätt till att vara anonyma? När har människan fått ett behov av att inte bara blotta sig själv utan också sina barn?